På den här sidan har vi tänkt föra in diverse olika notiser på svampfronten: nyheter, bilder, beskrivningar av svamparter, recept och annat smått och gott. Vi hade tänkt att det skulle komma en ny sida inför varje månad. Du hittar föregående års notiser via länken till notisregistret i den gröna rutan nedan.

Mars 2023

Notisregister   STARTSIDAN

En av de vanligaste större tickorna

Första vårmånaden mars är här. Det brukar vara en bra månad för att titta på vedsvampar innan det har börjat torka upp i markerna. Så månadsnotisen får handla om ännu en vedsvamp.

I svampklubben hade vi en cirkel om vedsvampar för några år sedan. Nils Otto Nilsson var iniativtagare och ledare för cirkeln. Enligt hans fina kursmaterial som jag ofta går tillbaka till finns det fem vanliga stora tickor på ved som man bara måste kunna: klibbticka, platticka, björkticka, svavelticka och så till sist den ticka som månadens notis handlar om, fnöskticka, Fomes fomentarius. Den är som nyss sagt vanlig och växer på både döda och levande lövträd, i våra trakter mest björk. Den är en s.k. vitrötare, som bryter ned vedens bruna lignin och lämnar kvar den vita cellulosan.

Fnösktickan är formad som en hov och är som äldre grå, men kan vara mer brun som yngre som en av figurerna nedan visar. När den blir gammal tycker jag att den kan likna flera andra tickor, kanske särskilt klibbticka, som ska kunna skiljas på att klibbtickan har en yta som smälter om man håller en brinnade tändsticka emot ovansidan medan fnösktickan brinner.

Även eldtickan, Phellinus igniarius, kan likna, men den lär sitta så hårt fast vid trädet att verktyg behövs, medan fnösktickan ska kunna lossas med handkraft. Om man fått loss fnösktickan kan man också se en marmorerad struktur som kallas mycelkärna, se figur nedan, där tickan suttit fast vid trädet. Mycelkärna saknas hos klibbtickan och finns inte heller hos plattickan som ibland också kan likna fnösktickan.

Att plocka svamp innefattas i allemansrätten. Men kom ihåg att plockar man tickor från träd kan man eventuellt skada trädet, och det är INTE tillåtet. Sprängtickan, som bildar de svarta knölar som kallas chaga, är alltså inte tillåtet att plocka eftersom man måste hugga loss den från trädet och därmed skada trädet. I naturreservat kan det också vara förbjudet att plocka svampar som växer på ved.

Som en parentes kan också nämnas att fem svampar är fridlysta och får inte plockas eller skadas på annat sätt. Det är marksvampen bombmurkla och fyra svampar på ved, igelkottstaggsvampen och de tre tickorna doftticka, saffransticka och storporig brandticka. 

 

Några typiska fnösktickor på en fallen björkstam

	En karakteristisk mycelkärna där tickan fäster i stammen, den infällda bilden visar en förstoring av mycelkärnan		Tre olika slags strukturer i en halverad fruktkropp
	Fnösktickan är ofta grå		Unga fnösktickor är mer bruna

Fnösktickan har funnit många användningsområden bl.a. som blodstillande, tillverkning av kläder och hattar och som fnöske, helst behandlat så kallat luttrat fnöske, för att göra upp eld. Ismannen Ötzi, som levde för mer än 5000 år sedan hade fnöske med sig, så fnösktickans användning är gammal. Fnöske har också använts i form av små kulor som placerades på huden och som antändes för att bota smärta. Mer att läsa om fnösktickan och dess användning finns i en trevlig artikel i Natur & Trädgård.

2023-02-23 Text och bild: Magnus Källberg