Januari 2002
Svampklubbens logo
Notisregister  
Aktuell notis
STARTSIDAN

Svampar på vintern?

Att svampar saknas på vintern är en sanning med modifikation. Lever gör de alla och växer gör de också bara temperaturen inte är alltför låg. Det är de fina myceltrådarna i marken som växer. Tillväxthastigheten står i direkt proportion till temperaturen. Nära noll går det ytterst långsamt, är temperaturen högre går det bättre, men allra fortast växer mycelet i sommarväder, gärna 25-30 grader. Och vissa arter trivs bäst i ett lägre temperaturområde medan andra vill ha högre temperaturer.

Fruktkropparna som vi äter är däremot väldigt frostkänsliga och med få undantag försvinner de på senhösten. Till de härdigare kan man räkna trattkantarellen som klarar några frostnätter och så frostvaxskivlingen som kommer upp först efter frost.

Men hur är det vintertid? Utöver fleråriga tickor som tål nästan vad som helst, finns det i varje fall en svamp med hatt och fot som kan hittas under hela vintern. Och det är till och med så lyckligt att den är ätbar och god. En mild vinter som den vi har i år är idealisk för denna svamp.

Så, kära svampvänner, ut i skogen och leta vinterskivling. Vinterskivlingen (Flammulina velutipes) eller vinternagelskivlingen som den kallas i lite äldre svampböcker, är lätt att känna igen så här på vintern då man inte behöver tänka på förväxlingssvampar.

Vinterskivling

Vinterskivlingen har ljusa skivor och en vackert sammetsluden fot.

Tillbaka

Leta på stubbar och döda stammar av lövträd där vinterskivlingen gärna sitter i klungor (mer sällan enstaka som på bilden). Hatten är oftast mindre än 5 cm bred, gulaktig till rödgul, klibbig, och har ljusa skivor på undersidan - sporerna är vita. Foten är i sin nedre del brunsvart och sammetsluden - "velutipes" i det latinska namnet betyder "ludenfotad".

Lycka till med vintersvamputflykten önskar Lennart Gidholm som skrev och Magnus Källberg som tog bilden!

PS. För den som tycker vintervädret är för ruggigt för svampjakt i naturen finns andra sätt att skaffa vinterskivling - men det berättar vi om i en senare notis!


Sidan uppdaterad 2003-01-31 av
Magnus Källberg