November 2003

Notisregister   Aktuell notis STARTSIDAN

Bläcksvampar - svamprikets snabbisar

Oktober är snart slut och vintern har kommit både tidigt och med bisterhet. Och med den är det slut på det mesta av svampsäsongen. Grymt för svampvännen, men sådan är naturens ordning.

Bläcksvamparna, som livnär sig på mer eller mindre förmultnat ört- och trämaterial har lång säsong, och flera arter fanns ända tills vintern kom.

Den stora vita fjälliga bläcksvampen (Coprinus comatus) är en utmärkt matsvamp som inte har några farliga dubbelgångare och som även nybörjaren kan plocka. Den är vanlig i gräsmark och vid vägkanter, gärna på ställen där markskiktet nyligen rörts om. Men ska man äta den gäller det att vara snabb, för redan efter några timmar har den på typiskt bläcksvampsmaner droppat bort som bläck. Sporerna är svarta och det är de som står för den svarta färgen. Bildsviten nedan visar vad som händer.

En grupp fjälliga bläcksvampar har fotograferats med 4 timmars intervall.

Det finns åtminstone ett femtiotal arter av bläcksvampar i vårt land och bland dem är det bara den fjälliga som är en bra matsvamp. Den grå bläcksvampen (Coprinus atramentarius) uppges som ätlig i äldre svampböcker, men den innehåller ett ämne med kraftig antabusverkan - och är därför farlig tillsammans med all alkohol och förmodligen giftig även utan alkohol enligt senare års forskning.

Den veckade bläcksvampen (Coprinus plicatilis) är mycket liten och mycket vacker. Den är inte ovanlig i gräsmattor när det är fuktigt av regn eller dagg. Den ser ut som ett litet solparasoll. Innan jag visste att det var en bläcksvamp brukade jag kalla den parasollsvamp - en vacker svamp tycker jag ska ha ett vackert namn!

Text och bild: Lennart Gidholm