|
|
Aktuell notis STARTSIDAN |
Då och då drabbas vi av rapporter om att svampar som vi ätit och uppskattat i åratal i själva verket är farligt giftiga. För några år sedan var det riddarmusseronen, och nu är det öronmusslingen.
Öronmussling
Bilden är länkad
från http://www.geocities.com/kitonka/MushroomMania/
Öronmusslingen (Pleurocybella porrigens), som växer tätt gyttrad på murkna stubbar av barrträd, blir för all del inget problem i Östergötland - den finns bara i västra Sverige, men där lär den vara ganska vanlig i sydväst.
Men i Japan är den en uppskattad svamp, sugihiratake, och på många håll lär man äta mycket av den. Och nu beskylls den helt plötsligt för att i höstas ha orsakat en sorts hjärnsjukdom (encephalopathy) åtminstone i vissa trakter - ett 50-tal människor har drabbats och av dem har 17 avlidit. Detta enligt Ny Teknik nr 50, 8 december 2004 - det enda medium som uppmärksammat saken i Sverige så vitt bekant.
Ny Tekniks artikel låter mycket alarmerande. Men letar man lite kring var uppgifterna kommer ifrån får man reda på, dels att alla som drabbades var äldre människor som led av svår njursjukdom (något som Ny Teknik inte alls nämner), dels att sambandet mellan svampätandet och hjärnfebern inte alls är klarlagt utan är en arbetshypotes som utgår från att alla som fått sjukdomen ätit öronmussling. Eftersom inga som helst fall av förgiftning av denna svamp rapporterats tidigare, tillgriper man också som en extra hypotes att svampen kanske blivit märkbart giftig just denna säsong. Det har nämligen varit en mycket fin svampsäsong i Japan eftersom det varit ovanligt varmt, varför öronmusslingen blivit extra talrik och storvuxen, och kanske stressad.
Faktum är i alla fall att svampen är så pass misstänkt att japanska hälsovårdsmyndigheter varnat njursjuka för att äta den, och man har påbörjat toxikologiska studier för att ta reda på om den innehåller något giftigt ämne. Enligt japanska dagstidningar har ett sådant som är dödligt för möss påvisats, men, påpekar de ansvariga, att detta ämne orsakar hjärnsjukdomen hos njursjuka är för den skull inte fastställt.
Att svampar innehåller konstiga kemikalier och att många av dem är mer eller mindre giftiga vet vi alla. Liksom också att vi människor har olika individuell förmåga att bryta ned och förstöra olika kemiska föreningar. Naturligtvis är det så att en människa med dåligt fungerande njurar har svårt för att utsöndra många ämnen, som därför anhopas i kroppen och når en farlig koncentration med tiden.
Sista ordet i den här frågan är säkert inte sagt. Bra information har varit svår att hitta, men den intresserade föreslås läsa Bulletin of the Puget Sound Mycological Society, som i sina december- och januari-nummer presenterar omdömesgilla referat från japanska källor. SporePrints som bulletinen kallas är värd att läsa av många andra skäl.
Magnus Källberg läste Ny Teknik och Lennart Gidholm skrev de här raderna.