|
|
 |
Aktuell notis STARTSIDAN |
|
|
|
Aktuell notis STARTSIDAN |
Svampsäsongen 2015 verkade kunna bli den sämsta på många år i Linköpingstrakten. Men sen kom det efterlängtade regnet i början av september och med det svamparna. Nu kryllar det av svamp på sina håll, exempelvis i skogen vid Linghems motionsspår där Linköpings svampklubb hade en utflykt lördagen 26 september.
En lång rad av skäggmusseroner eller en liknande art
Fruktkropparna var väldigt skäggiga och hade ljusa skivor
En art som det fanns gott om bestämde jag till skäggmusseron, det fanns inte mycket annat att välja på. Dock ska denna svamp ha en svagt bitter smak och en länge inrullad hattkant, men inget av detta stämde bra, särskilt inte den svagt bittra smaken. Jag hade tänkt mig att tugga länge och eftertänksamt, men fick omedelbart spotta ut och försöka få bort den vidrigt beska smaken med några torkade äppelskivor.
Den danska serien "Fungi of Northern Europe" ägnar fjärde volymen åt släktet Tricholoma, de "äkta" musseronerna. Bestämningsnyckeln gav entydigt svaret Tricholoma vaccinum, skäggmusseron. Men i texten nämns även en starkt bitter närstående art och kanske var det den jag stötte på i Linghem. Författarna avslutar med förhoppningen att fortsatta studier ska klara ut arterna i gruppen runt skäggmusseronen. Det är bara att instämma.
Musseroner är en grupp svampar som det kan vara svårt att få grepp om till en början. När jag började studera svampar lite mer ingående för drygt 30 år sedan sa en av mina svamplärare att musseroner var de svampar som blev över när man sorterat bort allt annat. Det lät inte så hoppingivande, men kanske ligger det något i det. En typisk musseron är ganska stor med en platt hatt och skivor som är "urnupna", dvs. att det är liksom en vallgrav mellan hatt och fot. Skivorna på en del arter får fläckar eller ändrar färg när fruktkroppen åldras, men eftersom sporerna är vita är det inte på grund av spormognad som färgen ändras utan av andra anledningar.
Musseroner är inte sköra som kremlor utan trådiga. Spindelskivlingar kan vara lika i form och storlek, men de får bruna skivor med tiden på grund av sina bruna sporer och på unga fruktkroppar ser man oftast cortinan, dvs. trådarna mellan hattkanten och foten. Tyvärr får även några bruna musseroner bruna skivor med tiden, men man kan många gånger ana att skivorna blir lite vitpudrade av de vita sporerna.
Det finns en del ätliga och goda matsvampar bland musseronerna, men det är knappast den grupp svampar som man ska börja med när man lär sig plocka matsvamp. Några exempel på matsvampar bland musseronerna är silkesmusseron, streckmusseron, riddarmusseron (i måttliga mängder), goliatmusseron, vårmusseron och blåmusseron.
Men bruna musseroner är inte några matsvampar, så frågan om vilken art som växte i Linghem är nog inte så intressant för matsvampsplockaren. Förutom att bruna musseroner ofta är svåra att artbestämma är några bittra och åtminstone en av de bruna musseronerna känd för att vara kraftigt laxerande.
En mycket vanlig brun musseron som oftast växer med björk är däremot lätt att känna igen på sitt gula kött. Det är fläckmusseronen, Tricholoma fulvum . Den anges ibland som ätlig, men inte heller den räknas idag till matsvamparna. Fläckmusseronen är en av de arter som får bruna skivor med tiden.
Fläckmusseronen är också en brun musseron |
Fläckmusseronens kött är gult, den förmodade skäggmusseronens vitt |
2015-09-28 Text och bild: Magnus Källberg