Februari 2008

Notisregister   Aktuell notis STARTSIDAN

Goliatmusseron - en japansk storfavorit

Hösten 2007 blev en bra svampsäsong på de norrländska tallhedarna. Där plockades korgar och lådor fulla av den japanska nationalsvampen goliatmusseron. Denna favorit kallas även matsutake, som är det japanska namnet och ordagrant betyder tallsvamp.

Goliatmusseronen anses vara världens dyraste matsvamp. Den växte förr i stora mängder i Japan, men har minskat kraftigt då landets tallskogar blivit färre på grund av ändrade skogsskötselmetoder och angrepp av tallvedsnematod. Tallen är nämligen goliatmusseronens värdträd. Dessutom har också Japans befolkning ökat, och allt detta har fått som följd att goliatmusseron nu måste importeras i stora mängder. Cirka 3 000 ton per år av svampen kommer in huvudsakligen från Japans grannländer samt USA och Kanada. De senaste åren har den även importerats från norra Sverige!!

Efter att inventeringar gjorts av Niclas Bergius och Eric Danell vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) år 1998 i samarbete med svampkonsulenter i norr, kunde man med DNA-studier bekräfta att svensk goliatmusseron (Tricholoma nauseosum) är identisk med den japanska matsutaken (Tricholoma matsutake). Man konstaterade också att det var en vanlig svamp på rätt marker. Konstigt att denna stora svamp förbisetts till den milda grad att den först de senaste åren kommit i svampböckerna och i "Nordic macromycetes" har beteckningen "r", dvs. rar (sällsynt).

Goliatmusseron förekommer huvudsakligen i norra Sverige, från strax söder om Umeå till norr om Kiruna, från kusten till fjällkedjan. Den växer i barrskogar, främst på sandiga, magra tallhedar bland renlav och lingonris. Den kan plockas från slutet av juli till slutet av september.

Enstaka exemplar har hittats söderut bland annat i Småland hösten 2007, där många svampkännare samlades för den årliga mykologiveckan. Vad hindrar att den också finns i Östergötland?

 

En äldre och en ung goliatmusseron

Hatten är brunstrimmig av tilltryckta fjäll eller tofsar på gulvit botten. Hattkanten är länge inrullad, men blir som färdigutvecklad 6 - 20 cm bred. Foten har en bred ring som övergår i en brunstrimmig strumpa nedåt. Ovanför ringen är foten helt vit liksom de urnupna skivorna.

Foten, som är 5 - 20 cm lång och 2 - 3 cm tjock, sitter djupt nere i sanden och får försiktigt lirkas upp i dagsljuset. Den är jämntjock, mycket kompakt och oftast något krökt.

Hela svampen luktar starkt kryddigt, sött och fruktigt både som färsk och torkad. På grund av den kraftiga doften och smaken lämpar den sig bra som smaksättare i olika anrättningar.

Goliatmusseronen anses vara en av de vanligast förekommande svamparna på de norrländska tallhedarna och med tanke på utseende och växtplats så torde förväxlingsrisken inte vara så stor. Förväxling kan dock ske med kragmusseron (Tricholoma robusta), som främst finns i de norrländska kustområdena. Utseendemässigt skiljs de åt genom att kragmusseron har en mera jämnt utbredd rävröd färg på hatthuden, som även är slätare på ytan. Kragmusseronens fot är kortare, 5 - 10 cm hög och hela svampen har ett mera kompakt utseende än goliatmusseronen.

Skörden av goliatmusseron på konsulentträffen var mycket tillfredsställande!

Hösten 2007 hade Sveriges Svampkonsulenters ordförande Per-Axel Karlsson lyckats pricka in årets konsulentträff på rätt tid och rätt plats. Det var i slutet av september och platsen var Piteås tallskogar. Vädret var bra för svamptillväxt - blött och ganska varmt. Entusiastiska svampkonsulenter från hela Sverige plockade och torkade mängder av goliatmusseroner, inte för att exportera till Japan utan för att ta hem till det egna skafferiet. En del av skörden hamnade i Linköping, där svampklubbens medlemmar kunde provsmaka den kryddiga svampen i form av Annettes Goliatpizza. Receptet hittar ni i decembernotisen för 2007.

Som avslutning en bild på en blöt men lycklig goliatplockare och författare av dessa rader.

2008-01-19 Text och bild: Annette Lundborg