|
Måndag |
SVAMP - Mer än du tror... Aktiviteten blev tyvärr inställd på grund av bristfälligt intresse. Vi hade kanske konkurrens av olympiaden i Salt Lake City? |
|
Fredag |
Årsmötet blev lite sent i starten på grund av oförutsedda händelser, men, men... Snart var vi igång under ledning av Stellan Pettersson, som höll i ordförandeklubban. Cirka 25 medlemmar hade hörsammat kallelsen och årsmötet blev en mycket lyckad tillställning. Stående punkter med verksamhetsberättelse, ekonomisk berättelse och revisionsberättelse utmynnade i att styrelsen fick tacksam ansvarsfrihet för 2001. Avgående styrelseledamöterna Marie Jadner och Anita Jensen fick blommor och en liten svampgåva som minne av styrelsetiden. Anki Arvidson, som också avsagt sig fortsatt styrelsearbete, kunde tyvärr inte komma för avtackning, men har förstås också en gåva för avhämtning. Årsavgiften för 2003 fastställdes till 60 kronor vilket är en höjning med 10 kronor. Sedan var det val av funktionärer: Till ordförande på 2 år omvaldes Anna-Lena Persson. Tre nya styrelseledamöter på 2 år blev Helena Paulsson, Olle Nyström och Eric Svensson. Till revisor på 2 år omvaldes Sven Lönning och till revisorssuppleanter på 1 år nyvaldes Christina Johansson och omvaldes Maud Flygare. Ny i valberedningen på 1 år blev Stellan Pettersson, som också utsågs till sammankallande. Omvald i valberedningen blev Olle Ståhl. Så var snart årsmötesförhandlingarna över och det fanns tid för att umgås och sedan äta en lätt måltid. Tyvärr drabbades vi även detta år av "olyckan" att den utlovade föreläsaren inte kunde komma. Kantarell- och svampforskaren Eric Danell hade drabbats av allvarliga nedskärningar av sin forskningsbudget och var tvungen att arbeta för att rädda sin verksamhet. Svamp tillhör uppenbarligen inte de mest prioriterade delarna av svensk forskning, men det visste vi ju redan förut... Så det blev istället en ganska snabb bildvisning av ett sextiotal diabilder av ätliga och giftiga svenska svampar, där åhörarna satte namnen och Magnus visade bilderna. |
|
Tisdag |
Lennart Gidholm berättade för nio intresserade åhörare om sitt champinjonintresse och svårigheterna att artbestämma champinjoner. Ska champinjonerna bara läggas i grytan är det ju lätt - en champinjon som skall ätas ska lukta och smaka gott, annars kan det ju kvitta. Men artbestämning kräver mer systematik. Lennart fann dock snabbt att olika champinjoner verkligen var väldigt lika och att karaktärerna ibland påverkades starkt av omgivningen. Skulle den nya DNA-tekniken kunna vara till hjälp? Lennart berättade först om DNA och PCR-tekniken, med vilken man kan få fram "stora" mängder av DNA att analysera. Sedan om elektrofores att separera DNA. Vid sina försök fann Lennart därvid några olika "typer" av champinjoner, bl.a. "arvensis", "campestris" och "bisporus". Som exempel var den lilla sommarchampinjonen, Agaricus aestivalis, av "campestristypen" och Lennart visade exempel på hur tekniken kunnat användas för bestämning av sommarchampinjonen i några fall. Med hjälp av kladistik kan släktskap mellan olika arter tas fram men Lennarts champinjonstudier var inte så omfattande att några entydiga slutsatser kunde dras. Andra forskare, som har analyserat många fler olika DNA-bitar, har använt kladistik för att få fram släktskap mellan olika svamparter, som i detta exempel. En viktig tillämpning av den nya DNA-tekniken är att man nu för första gången kan bestämma svampmycel genom att jämföra DNA-mönstret från mycel med mönstret från olika kända svamparter. Man har då tydligt sett att det inte finns något samband mellan hur mycket mycel det finns och hur mycket fruktkroppar det finns. Detta ställer begreppet "sällsynt svamp" något på ända. Det kanske finns massor av mycel men ändå få fruktkroppar eftersom svampen inte har behov av att bilda fruktkroppar. Kan man då påstå att svampen är sällsynt? Fruktkropparna är det i alla fall... Lennart berättade även om RAPD-tekniken (Random Amplified Polymorphic DNA) med vilken man kan avgöra hur stora olika svampindivid är. Kantareller kan bilda mycel med 25 meters diameter som kan vara 150 - 500 år gamla. Då förstår man att stora kantarellställen blir alltmer sällsynta - våra skogar blir idag inte så gamla att kantarellerna hinner breda ut sig så långsamt som kantareller växer. Lennart berättade också kort om svampodling, bl.a. om sina egna odlingar av - champinjoner!! - och avslutade sedan sitt mycket intressanta föredrag med att visa mycket vältagna och informativa bilder på olika champinjoner. |
|
Lördag |
BESÖK PÅ SVAMPODLING - en efterfrågad programpunkt! Rapport kommer så småningom... |
|
Söndag |
MURKELUTFLYKT - Kom med och leta! Dagen bjöd på ett strålande fint vårväder med sommarhetta nästan. Sexton glada murkelplockare åkte under familjen Svenssons ledning till murkelmarker vid Slätmon och sedan även Ulrika. De mest framgångsrika plockarna var som vanligt de yngsta deltagarna Caroline, Alexander och Ellinor som hittade murklor precis överallt, alldeles otroligt... Man undrar ju om det bara är synen, som är sämre hos oss äldre eller om det är också våra andra skavanker, som spelar in. Till de fina fynden av ganska många stenmurklor i de flestas korgar sällade sig också några få exemplar av toppmurklan. Det blev alltså en fin dag som avslutades med några regnstänk, som sedan blev ösregn på vägen hem mot Linköping. |
|
Helgresa |
Ölandsresan blev tyvärr inställd på grund av för få deltagare. |