På den här sidan har vi tänkt föra in diverse olika notiser på svampfronten: nyheter, bilder, beskrivningar av svamparter, recept och annat smått och gott. Vi hade tänkt att det skulle komma en ny sida inför varje månad. Du hittar föregående års notiser via länken till notisregistret i den gröna rutan nedan.

Maj 2022
Svampklubbens logo
Notisregister  
STARTSIDAN

Åtminstone en taggig skönhet

Förra årets majnotis handlade om taggsvampar och nu blir det ett par taggsvampar igen. Taggsvampar är ju lätta att känna igen till grupp på grund av taggarna. Det är dock ingen homogen systematisk grupp utan består av diverse olika arter som råkar ha taggarna gemensamt. De flesta taggsvampsarterna växer på marken, men några växer på ved.

Månadens två taggsvampar är inga matsvampar, man får nöja sig med att studera dem. Den första, koralltaggsvamp, Hericium coralloides, sägs ju en gång ha fascinerat den unge Elias Fries, en av den moderna mykologins grundläggare. Nils Suber skriver i sin klassiska bok I svampskogen: "När vår store svampkännare Elias Fries som pojke vandrade i hemskogarna vid Femsjön fann han en synnerligen vacker korallsvamp. Han blev så betagen i dess skönhet att han sedan med liv och lust ville lära sig allt mer om svampar".

 Koralltaggsvamp

Koralltaggsvamp på en lövträdsstock

Koralltaggsvampen är sällsynt till sin förekomst och enligt Elias Fries alltså sällsynt vacker, och det är lätt att hålla med. Jag har själv hittat den ett fåtal gånger. De två första bilderna är från lövskogsbacken öster om gamla garnisonsområdet där det bland annat är gott om asp. Den växer på lövved, helst björk och bok. Eftersom den är sällsynt bör man nog avstå från att plocka den.

Närbild koralltaggsvamp

Närbild på koralltaggsvampen med sina långa vita taggar

Koralltaggsvamp från Snöå bruk

En koralltaggsvamp i en vedhög vid svampklubbens resa till Snöå bruk

Månadens andra taggsvamp, gyttrad taggsvamp, förs numera till samma släkte som koralltaggsvampen, alltså Hericium cirrhatum istället för Creolophus cirrhatus, är inte heller vanlig. Jag har nog bara sett den en gång, då vid motionsspåret i Hackefors. Den är också vedväxande, i Hackefors växte den på en björkstubbe. Den kan väl likna den bleka taggsvampen något, men den växer alltså på ved och inte på marken. Hattytan är dessutom inte slät och fin som på den bleka utan skrovlig eller taggig som på den infällda bilden.

 Gyttrad taggsvamp

Gyttrad taggsvamp, hattytan på den infällda bilden

Man bör kanske också nämna en tredje art i släktet Hericium, igelkottstaggsvampen, Hericium erinaceus. Den är mycket sällsynt och är en av Sveriges fem fridlysta svamparter tillsammans med bombmurkla, doftticka, saffransticka och storporig brandticka. Igelkottstaggsvampen kan odlas och sägs vara mycket god med en fin smak av hummer. Detta kan vi måhända återkomma till.

Det finns också fler taggsvampar som växer på ved och i månadsnotisen har vi tidigare behandlat både grentaggsvampen och den lilla söta örtaggsvampen som växer på kottar.

2022-04-27 Text och bilder: Magnus Källberg


Sidan uppdaterad 2022-05-01 av
Magnus Källberg.