Maj 2013

Notisregister   Aktuell notis STARTSIDAN

En vårutflykt till Sturefors

Murkelutflykter och på senare år istället vårmusseronutflykter är några av Linköpings svampklubbs våraktiviteter. Det är nu flera år sedan som vi hade en tickutflykt om våren och då var Omberg målet. Men i vår fick vi en guidad tur av klubbens ordförande Monica Andersson som bor helt nära utflyktsmålet, motionsspåret i Sturefors, där det finns både hassel och ek och granskog. Där har hon många gånger undersökt områdets svampflora. Monica delade föredömligt t.o.m. ut en lista på svamparna förtecknade i den ordning de förekom längs vår promenad. På listan fanns cirka 40 arter.

 

En svamprik hasseldunge och järnvägen - vad mer kan en tågentusiastisk svampmänniska önska sig?

Vi var ett tiotal personer som fick njuta av en fin, men lite kall kväll tillsammans med svamparna och i varandras sällskap. Jag själv, som inte tidigare har intresserat mig så mycket för vedlevande svampar fick lära mig en hel del nytt.

 

Frätskinn, typiskt växande på en ekgren

Frätskinn, Vuilleminia comedens, är vanligt på grenar av bl.a. ek och hassel. När det är fuktigt är frätskinnet ganska lätt att känna igen på sin lite vaxartade hala yta.

 

Ett torrt ekkrös

Ekkrös, Exidia truncata, är en gelésvamp som man kan känna igen på dess sammetsludna undersida, som inte är fastvuxen vid underlaget i lika stor utsträckning som hos det liknande vårtkröset.

Kantöra är en vanlig svamp på lövträdsgrenar och ser rätt olika ut beroende på växtpositionen

Kantörat, Pseudochaete tabacina, växer i långa rader eller tätt taktegellagd på grenar eller tunna stammar av främst lövträd och är ofta uppseendeväckande vacker.

 

Rutskinn är en ovanlig art på ek

Det karakteristiska rutskinnet, Xylobolus frustulatus, växer på blottad kärnved av ek. 

Naturligtvis fanns det hasselticka också i hasseldungen

I en hasseldunge här i Linköpingstrakten bör det också finnas hasselticka, Dichomitus campestris. Den finns nästan bara på död hassel och känns igen på sina ganska stora kantiga, ofta oregelbundna porer.

Allteftersom kvällen gick kunde vi kryssa för de flesta av det fyrtiotal arter som fanns med på Monicas lista. Men så småningom blev ljuset för svagt och blåsten i kallaste laget. Det blev alltså dags att avsluta en synnerligen givande utflykt till ett område som varmt kan rekommenderas för den som är intresserad av svampar som växer på ved. Och förmodligen finns där många marksvampar också när den tiden är inne.