|
|
![]() |
STARTSIDAN |
Då var det dags för sommarnotisen där vi ofta försöker hitta någon matsvamp att skriva om. Valet föll den här gången på en rätt stor och ganska lättigenkänd kremla, brokkremlan, Russula cyanoxantha. Den växer med ek och bok och är kanske därför inte en av de vanligaste kremlorna. Smaken är mild och god och skörden kan bli riklig eftersom den är ganska stor. Om nu inte sniglarna varit framme och mumsat i sig det mesta av sin favoritsvamp. Färgen är mycket variabel och kan skifta i olika färger, men violett och grön är vanliga färger.
Mest violetta brokkremlor i en hagmark med ekar
Skivorna hos brokkremlan är vita och
elastiska och går inte som på mandelkremlan sönder
när man böjer på dem.
Foten är vit och väldigt fast.
Nu är ju kremlor ofta inte så lätta att artbestämma och liknande arter finns. Men då ska man komma ihåg regeln att alla kremlor som är milda är ätliga. I vår första notis om kremlor kan du läsa mer om hur man kan känna igen en kremla.
Man brukar varna för att gröna matsvampar kan förväxlas med den dödligt giftiga lömska flugsvampen, Amanita phalloides. Det gäller t.ex. grönkremlan, Russula aeruginea, men även gröna brokkremlor bör man nog vara försiktig med. Både brokkremlan och den lömska flugsvampen är ju lövskogsarter och kan alltså förekomma i samma miljö. Men flugsvampen har både en ring på foten och en strumpa längst ner.
|
En brokkremla med något grönare färg (Foto: Janne Moberg) |
Den dödligt giftiga lömska flugsvampen med en tydlig strumpa längst ner |
Nu hoppas i alla fall jag på en sommar med både sol och värme men också en hel del regn så att svamphösten blir så där fin som den har varit vissa år.
2026-05-29 Text och tre bilder: Magnus Källberg