Juni-Juli 2010

Notisregister   Aktuell notis STARTSIDAN

En vanlig mussling

En liten ganska vanlig svamp som kan hittas under nästan hela året är epålettsvampen, Panellus stipticus. Artnamnet stipticus betyder "med sammandragande smak" och den obehagliga smaken gör svampen oätlig. Epåletter finns på axlarna på vissa uniformer och visst kan väl epålettsvampen sägas likna epåletter.

Vid mitt senaste besök i Ullstämmaskogens naturreservat hittade jag en liten stubbe som var nästan täckt av små ljusbruna svampar med en filtartad hattyta och rynkad hattkant.

En liten stubbe var helt översållad med små bruna tunna svampar

När jag vände på hatten fanns det skivor på undersidan, det var alltså en mussling. Musslingarna är en heterogen samling svampar som växer på ved eller vedrester och således liknar många tickor i växtsättet.

Någon slags mussling står klart eftersom den har skivor

Epålettsvampens skivor är ganska täta och mycket tydligt avgränsade mot foten. Om man smakar på svampen smakar den som ovan sagt beskt och obehagligt. Och om man tuggar på den en stund lär smaken bli starkt bitter. Fast jag tyckte inte det var något jag ville vänta på att erfara, den var besk och otäck redan på ett tidigt stadium.

Skivorna har en skarp avgränsning mot foten

Skivorna är brunaktiga och kanske kan man tro att svampen har bruna sporer. Men ett sporprov på svart papper avslöjade på några timmar den rätta sporfärgen, som är vit!

Sporprovet var tydligt vitt

Epålettsvampen angriper gärna ek och flera av de stolpar av ek som sattes ut för att markera den röda stigen i Ullstämmaskogens naturreservat var redan efter en kort tid angripna av epålettsvampen, men det fanns även andra svampar på stolparna. Så går det när man använder obehandlat virke, men så ska det väl ändå vara i ett naturreservat, ekologiskt och giftfritt!

Många stolpar var angripna av epålettsvamp

Vissa stolpar hade gott om raggskinn på sig

Linköping 2010-05-25
Text och bild: Magnus Källberg