Augusti 2024

Notisregister   Aktuell notis STARTSIDAN

En riktigt god och vacker svamp

Efter den ganska regniga sommaren kan man kanske hoppas på en fin svamphöst. Men mycket kan hända än. Själv har jag plockat lite kantareller, dem har det varit gott om att döma av diverse inlägg på Facebook. Kantarellen är en av mina favoritsvampar, men månadens svamp, sotvaxskivlingen, Hygrophorus camarophyllus, står inte långt efter.

Vaxskivlingarna kan delas in i två större grupper. De som växer i ängs- och hagmark och de som växer i skog. Sotvaxskivlingen finns i skogsgruppen och bildar mykorrhiza med gran, fast ibland kan den även hittas i tallskog. Med tanke på associationen till gran kan man fundera på vilken betydelse granbarkborreangreppen kommer att få. På de ställen där jag själv plockat den förr har det varit tomt på senare år, men svampars fruktkroppar har ju en tendens till att vara lite oberäkneliga och kanske kan mina gamla ställen plötsligt fungera igen.

Sotvaxskivlingen kan även heta sotvaxing i vissa böcker, men Artfakta rekommenderar numera sotvaxskivling. Ett äldre namn är sotbrun vaxskivling. Jag tycker det är en av de mer karakteristiska svamparna med sin bruna hatt och bruna fot och vackert kontrasterande vita till gråvita nedlöpande skivor. Skivorna är ganska glesa som på de flesta vaxskivlingar och lite vaxartade. Om man vill ha en karaktär till kan man lukta på svampen. Den har en lite sötaktig blomliknande eller honungsliknande doft som nästan kan bli påträngande när man lagar till svampen.

Sotvaxskivlingen har ett ganska skört kött. Man får vara lite försiktig så att den inte krossas i svampkorgen. Den är också väldigt uppskattad av insekter så den är ofta full med larvgångar. Jag brukar klämma lite lätt på foten som ska kännas fast, annars tycker jag inte den är värd att tas hem.

 

Sotvaxskivling

Sotvaxskivlingens hatt med mörka radiära strimmor

Sotvaxskivlingens glesa skivor är lite vaxartade

En svamp som är ganska lik sotvaxskivlingen är klubbtrattskivlingen, Ampulloclitocybe clavipes. Den har också nedlöpande skivor, men skivorna är mycket tätare och lite mer gulvita. Den har en fot som oftast är uppsvälld vid basen och innehåller mycket vatten, som kan kramas ur. Den är inte giftig, men är ingen matsvamp och kan ge antabusliknande symptom tillsammans med alkohol. Den kan heta mörk trattskivling i äldre böcker och är en vanlig art.

Det finns också en mer grå streckvaxskivling, Hygrophorus atramentosus, som kan likna, men det är en sällsynt art, som jag själv aldrig har sett. Den är ingen matsvamp.

Ytterligare en vanlig svamp som jag tycker liknar ganska mycket, åtminstone när man ser den uppifrån är den mörkringade flugsvampen, Amanita porphyria. Men den är ju helt annorlunda när man vänder på den med en mer eller mindre tydlig ring, fria skivor (inte nedlöpande!) och en strumpa eller valk längst ner på foten. Den är heller ingen matsvamp men inte känt giftig. Den blir en påminnelse om att det är viktigt att vända på svampen och inte bara plocka efter hattens utseende ovanifrån! 

Som avslutning och lite kuriosa kommer det en sällsynt art till som är mycket lik sedd från ovan, den rosaskiviga vaxskivlingen, Hygrophorus calophyllus. Den har jag bara sett en enda gång på en svamputflykt för många år sedan i en tallskog i Opphem. Den här svampen fanns väl bara inte? Men jag tog hem den och hittade den i den schweiziska Pilze der Schweiz. Så den fanns alltså! Den är rödlistad i kategorin EN, starkt hotad.

Rosaskivig vaxskivling med vackert rosa skivor

2024-07-29 Text och bild: Magnus Källberg