|
![]() |
Aktuell notis STARTSIDAN |
Soppar tillhör de svampar som ofta visar sig tidigt på säsongen. På svampklubbens sommarutflykt "Sopp i knopp" nyligen hittade vi en av de sällsynta arterna, bronssoppen, Butyriboletus appendiculatus. Ett äldre namn är Boletus appendiculatus. Den har liksom de flesta andra sopparna i släktet Boletus, som förr kallades ädelsopparna, fått byta vetenskapligt namn på senare år. Numera är det bara sopparna nära stensoppen, karljohan, som finns kvar i släktet Boletus.
Bronssoppen växte i lövskogen nära Vattenåkarebacken i Tinnerö. Den kan påminna något om karljohan, men är gulare på fot och rör.
Bronssoppen blånar bara svagt vid snitt
Bronssoppens fot har ett gult
ådernät på gul
botten De gula rören på
bronssoppen blånar vid tumning
En annan av de sällsynta sopparna dök upp på en svampträff hösten 2021 och jag cyklade dagen efter iväg för att titta närmare på fyndplatsen längs en rad av mindre ekar vid Haningeleden i Vidingsjö. Det var bleksoppen, Hemileccinum impolitum, som också fått byta vetenskapligt namn från Boletus impolitus.
"Ädelsopparna" är inte alltid så lätta att artbestämma. Man får bl.a. titta på rörens och rörmynningarnas färg och eventuella ändring med tiden, blånande vid tryck och snitt och förekomst av nätmönster på foten. När det gäller bleksoppen är lukten i fotbasen en viktig karaktär. Den luktar lite jodoform eller saffran eller liknande.
Bleksopp med en lite gråaktig hatt
Varken köttet eller de gula
porerna blånar på
bleksoppen Bleksoppens fot har inget
ådernät
Båda dessa arter kan anges som ätliga i svampböcker, men de är sällsynta och deras ljuvlighet bör nog hellre betraktas än inmundigas. De är också signalarter liksom flera andra liknande soppar och rödlistade som NT (nära hotad) respektive VU (sårbar).
2023-07-29 Text och bilder: Magnus Källberg