September 2010

Notisregister   Aktuell notis STARTSIDAN

Två fina soppar

Sommarens torka övergick så småningom i ganska mycket blöta i Linköpingstrakten. Svamptillgången vid en söndagspromenad helt nyligen, i en för mig lite outforskad del av Vallaskogen, bjöd på en hel del olika svamparter. Det fanns fortfarande ganska mycket kremlor, men inte så mycket soppar som jag väntat mig. Jag slog en liten lov runt Garnisonsmuseet där det ibland dyker upp ovanliga soppar som rotsopp. Men istället fick jag syn på en båge med svampar som är vanliga i tallbackarna på Garnisonen och vid Universitetssjukhuset.

En rad med ljusa kortfotade lite slemmiga svampar vid en tall

Grynsopp är nog en bra gissning, fast det är visst också en kremla i ringen

När jag vände på svampen bekräftades fyndet. Det var grynsopp, Suillus granulatus, som är en av arterna i släktet Suillus eller på svenska slemsoppar. Artnamnet granulatus betyder ungefär grynig och syftar på de små grynen som finns på foten.

Grynsoppens undersida har ljusgula porer, de små mörka fläckarna på den nedre fruktkroppen beror på insektsangrepp

Grynsoppens fot har som ung mer eller mindre tydliga små ljusa gryn som senare blir brunaktiga som på den här lite äldre fruktkroppen

Grynsoppen är kalkgynnad och därför rätt vanlig i Linköpingstrakten där det finns kalk lite här och där. Grynsoppen är en riktigt god matsvamp, men man bör plocka fruktkropparna innan de hunnit växa till sig och fortfarande är fasta och fina i konsistensen. Och innan de hunnit bli alltför angripna av larver, som också älskar grynsoppen. Det brukar rekommenderas att man flår av hatthuden på grynsoppen innan tillagning, dels blir man av med skräp som fastnat på den klibbiga ytan, dels får man en mer tilltalande anrättning.

Grynsoppen har ofta små vätskedroppar på rörlagret

I ungefär samma miljö växer en nära släkting, som inte bryr sig om kalk och därför är vanligare. Den är större, mörkare brun, kanske lite slemmigare, men skiljer sig framför allt genom att ha ring på foten. Det är smörsoppen, Suillus luteus. Svampköttet är gulaktigt och det är nog därför svampen fått både sitt svenska och sitt latinska namn - luteus betyder gul. Den är en av mina favoritsvampar, men det gäller att hinna ta den före insektslarverna och innan den blivit alltför stor och lös i köttet. Men ibland har jag tur och kan kalasa på smörstekt smörsopp.

Smörsopp där ringen fortfarande täcker porlagret

Det finns fler ätliga soppar bland slemsopparna. Lärksoppen har behandlats i månadsnotisen för september 2005 som en av lärkträdets trognaste följeslagare. Örsoppen och sandsoppen återkommer vi måhända till i senare notiser.

Linköping 2010-08-31
Text och bild: Magnus Källberg